Bang är ett begrepp, en feministisk symbol och ett journalistiskt ideal. En hjältinna som flängde jorden runt med sin skrivmaskin i hampan.Det är hög tid att hon presenteras för nya generationer, och Maj Wechselmann har i sin dokumentär Bang och världshistorien skapat ett engagerande, varmt och ambitiöst porträtt.

Men det är varken kåsören (”Käringen mot strömmen”) eller privatpersonen Barbro Alving som Wechselmann lyfter fram i Bang och världshistorien utan den legendariska journalisten och utrikesreportern. Hon som rapporterade om allt, från olympiaden i Hitlers Berlin 1936 ända till Vietnamkriget. Dessemellan befann hon sig vid fronten i spanska inbördeskriget, hon skrev om finska vinterkriget och om tyskarnas invasion av Norge, och hon reste till Indien, Kina och Java som tidig rapportör om kolonialismens upplösning, alltid med skarp blick och absolut rättframhet.

På filmens ljudspår talar genomgående Bang själv genom avsnitt ur dagboksanteckningar och brev, förmedlat av Gunilla Nyroos med perfekt avvägd sträv röst.

Bang: ”Jag blir mer och mer på det klara med att reporterandan är en besatthet och en blodförgiftning och ingenting att göra åt.”

Bang och världshistorien

Sverige 2008

Regi, produktion och manus: Maj Wechselmann

Foto: Hans-Åke Lerin, Göran Gester, Dirk Gräper, Peter Kruse, Maj Wechselmann

Röster: Gunilla Nyroos, Agneta Wallin

Längd 75 min

Uppdaterad av Macke Danielsson.