Snön på Kilimanjaro

Snön på Kilimanjaro

Det rör sig inte om en ny filmatisering av Ernest Hemingways roman. Handlingen utspelas inte ens i Afrika. Miljön är tvärtom regissören Guédiguians vanliga, kända från ett stort antal, högt värderade filmer, den franska hamnstaden Marseilles.

 

Inledningsscenen utspelas bland hamnarbetare. Tjugo anställda måste avskedas. Det sker genom lottdragning. Fackföreningsordföranden Michel drar lotterna, en av dem visar hans eget namn…

 

Michel och hans hustru Marie-Claire, filmens huvudpersoner, har barn och barnbarn och många vänner. Trots Michels arbetslöshet lider de ingen direkt nöd. De har kvar sina radikala värderingar och är stolta över vad de åstadkommit för att hjälpa sina medmänniskor.

 

En födelsedagsfest för Marie-Claire slutar i tragedi, när de blir rånade på den present som festdeltagarna samlat till – en resa till Afrika (Snön på Kilimanjaro). Här finns bakgrunden till den diskussion som filmen för – om solidaritet som sätts på prov.

 

Guédiguian använder samma skådespelare i film efter film. Även här möter vi dem, Jean-Pierre Darroussin och Ariane Ascaride, som "det åldrade, något luggslitna arbetarklassparet som aldrig övergett sin ungdoms radikala värderingar." (Gunder Andersson, Filmrutan)

 

Land: Frankrike 2011

Regi: Robert Guédiguian

Manus: Robert Guédiguian och Jean-Louis Milesi

Foto: Pierre Milon

Skådespelare: Ariane Ascarde, Jean-Pierre Darrousin, Gérard Meylan, Marilyn Canto m.fl.

Längd: 1 tim 47 min

Uppdaterad av Macke Danielsson.