Det förflutna

Det förflutna

 

 

”Det förflutna” börjar med en bedrägligt enkel skilsmässa:Marie har bett sin make Ahmad

komma till Paris för att formalisera deras separation. Ahmad, som flera år tidigare lämnade Marie

och hennes barn för att återvända till Iran, inser att hon är på väg att gifta om sigmed Samir vars

fru ligger i koma. Av grollet – som börjar så fort Marie hämtat upp Ahmad på flygplatsen – är det

tydligt att paret har en hel del kvar att reda ut.

Ju simplare och modernare Maries och Ahmads skilsmässa ter sig på pappret, desto starkare kopplas

den till en myriad relationer där alla vuxna är skyldiga och där småbarn, plastsyskon och tonåringar

försöker processa svåra händelser.

Asghar Farhadi leder nyfikenheten vidare, bild för bild, aktion för aktion, replik för replik, ansikte

för ansikte. Melodramatiskt stoff hanteras med lågmäld precision och känsla för detaljer. Den öppnade

målarburken, som välts vid rätt tillfälle, som ger den ene allergi, som ger den andre en chans

att hjälpa till. Som berättar attMarie är mellan två faser i livet.

Varför drivs vi i armarna på varandra och vad lämnade vi just bakom oss? När ska det förflutna

komma ikapp? Hur ska vi kunna lita på varandra? Den frågan ligger under alla kärleksrelationer

men man måste ta sig långt från Hollywood för att få det bekräftat med sån ömhet och precision

som här.

 

Film: Det förflutna

Regi: Asghar Farhadi

I rollerna: Bérénice Bejo, Tahar Rahim, AliMosaffa mfl

Ålder: 15 år

Längd: 2 tim 10 min

Källa: Svd, DN

 

Uppdaterad av Macke Danielsson.